Restless legs syndrom: hur man lindrar dess symtom

Restless legs-syndromet: en oemotståndlig oro som trampar på sömnen

Som en oro under natten, rörelser mitt på dagen, ryckningar i benen under en stund som man skulle vilja ha lugn och ro. Så påtvingas restless legs-syndromet de som lider av det: en frånvaro av lugn orsakad av förlorad kontroll över sina nedre extremiteter, tillsammans med obehagliga känslor i dem. Vad kan egentligen hända för att ett sådant fenomen ska störa just denna del av vår kropp?

Ben som inte vilar, det föredrar vi när det händer i andra sammanhang, som att ta en härlig promenad i naturen eller att stampa takten med fötterna till musik man gillar, med bra rytm.

Här finns förstås ingen glädje eller intresse. Denna neurologiska störning kan liknas vid en sömnstörning, eftersom den kan störa nätterna för vissa personer och försämra sömnkvaliteten. Vad vet man egentligen om restless legs-syndromet? Vilka är orsakerna till dessa rastlösa ben? Vi har granskat detta svåra ämne, så ta det lugnt och upptäck allt du behöver veta om SJSR!

Vad kallas restless legs syndrom?

Restless legs syndrom ("SJSR"), även kallat Willis-Ekboms sjukdom, är en kronisk störning som kännetecknas av ett oemotståndligt behov att röra på benen, att skaka dem, samtidigt som man känner som myrkrypningar, en sorts stickningar i dem. Dessa mycket obehagliga känslor, som ibland kan likna brännande hud, ger lite vila för de som drabbas. SJSR visar sig dessutom under vilostunder! Och det är just problemet: uppmärksamheten riktas mot dessa störande känslor och de benrörelser som följer. Stunder av lugn förvandlas därmed till plåga, vare sig det är på natten när man ska sova eller när man sitter (på kontoret, hemma, eller värre, i bil eller flygplan till exempel), ibland utan möjlighet att sträcka på benen.

Obehaget i de nedre extremiteterna leder till denna otålighet i benen, som yttrar sig i den fysiska besväret av dess oemotståndliga rörelser liksom i psykiskt lidande och ökad trötthet: det är mycket svårt att vila på natten eller att sitta stilla under dagen. Det är hela kroppen och sinnet som då är utan ro. Du undrar säkert om detta fenomen är vanligt?

Siffrorna för restless legs syndrom

SJSR är inte en särskilt "populär" sjukdom i medial bemärkelse, men enligt webbplatsen "Ameli", drabbar den 8,5 % av fransmännen¹, vilket inte är obetydligt. En fransk studie från 2005² bekräftar denna siffra. Förekomsten av restless legs syndrom bekräftas i stort av den refererade webbplatsen "Fondation Sommeil", som uppskattar den till mellan 5 och 10 % av den vuxna befolkningen³.

Dock anser en tvärsnittsstudie publicerad 2012⁴ i den mycket ansedda "Sleep Medicine Reviews" att om man tar hänsyn till frekvenskriterier (minst 2 gånger per vecka) och svårighetsgrad, skulle SJSR "bara" påverka 2,2 till 7,9 % av den allmänna befolkningen. Dessutom, genom att lägga till en differentialdiagnos till dessa kriterier, skulle prevalensen då vara mellan 1,9 och 4,6 %.

Dessutom visar olika studier⁵ att rastlöshet i benen skulle påverka kvinnor mer än män (10 % för damerna jämfört med 5 % för herrarna), och att denna störning tenderar att minska efter 64 års ålder. Tyvärr krävs tålamod för vissa personer med denna neurologiska störning!

Slutligen är det intressant att notera att enligt en annan studie publicerad 2007⁶ skulle cirka 2 % av barn mellan 8 och 17 år drabbas av SJSR, och att 25 % av vuxna som lider av det hade varit drabbade redan i barndomen (mellan 8 och 17 år).

Som man kan se påverkar Willis-Ekboms sjukdom, det vill säga SJSR (det är för att kontrollera att du hänger med!), fler personer än man skulle kunna tro. Därför den oundvikliga frågan: varför?

Vilka är orsakerna till rastlöshetssyndrom i benen?

Till skillnad från andra sömnstörningar, liksom vissa parasomnier eller sjukdomar, är orsakerna till rastlöshetssyndrom i benen relativt väl identifierade. På fysiologisk nivå är dopaminbrist i hjärnan och ryggmärgen inblandad, liksom ett järnbrist, oavsett om det orsakas av anemi eller inte.

Dessutom är läkare och forskare överens om att det finns 2 typer av SJSR⁷ :

• primärt rastlöshetssyndrom i benen : idiopatiskt (utan känd orsak) eller genetiskt (ofta tidig debut)
• sekundär rastlöshetssyndrom i benen : dessa sekundära rastlösheter är kopplade till vissa sjukdomar, situationer eller beteenden

Således har läkare konstaterat ett samband mellan dessa sekundära rastlösheter och följande fall:

• kronisk njursvikt, multipel skleros
• hypotyreos, diabetes, Parkinsons sjukdom
• graviditet (20 till 30 % av kvinnorna drabbas av RLS under graviditeten)
• intag av vissa mediciner: antidepressiva, neuroleptika, antihistaminer
• alkohol- eller tobaksbruk, konsumtion av kaffe/te eller choklad
• stress, trötthet

Slutligen är faktorn fetma eller övervikt också att ta i beaktande vid uppkomsten av restless legs-syndromet. En studie från 2009⁸ visar att risken att drabbas av RLS ökar med övervikt.

Vilka är symtomen på RLS?

De symtom på oro i benen är verkligen karakteristiska för denna störning, som främst visar sig under viloperioder, det vill säga på kvällen eller natten, liksom vid långvarigt sittande (kontor, bil, flyg…). Dessa viloperioder är då inte längre viloperioder när RLS visar sig, och personer som drabbas under dagen (vid sittande perioder) tvingas resa sig och gå för att lindra dessa symtom, vilka är följande:

• obehagliga känslor (oro) men inte smärtsamma i underbenen: stickningar, pirrningar, brännande känslor
• okontrollerbar behov av att röra på benen
• förvärrade klådkänslor under viloperioder, på kvällen eller natten
• delvis eller fullständig lindring av symtomen genom benrörelser eller promenader

Hur kan man diagnostisera restless legs-syndromet?

Frågeformuläret hos en läkare är grunden för diagnosen av RLS. Det gör det möjligt att avgöra om symtomen, frekvensen av anfallen, familjehistorik eller medicinintag kan leda till identifiering av denna neurologiska störning. Det är i huvudsak genom att beskriva sina symtom för läkaren som denne kan ställa en diagnos för sin patient.

Ibland, som vid vissa sömnstörningar, är det möjligt att påvisa restless legs-syndromet genom en undersökning kallad polysomnografi. Den består av en sömnanalys där man registrerar olika variabler såsom andningsrytm, hjärtrytm, ett elektroencefalogram eller ett elektromyogram från arm- eller benmusklerna. Dock är användningen av polysomnografi vid RLS inte systematisk.

Dessutom, eftersom sambandet mellan järnbrist och SJSR ofta påvisas, är det lämpligt att kontrollera ferritinnivån i blodet, vilket kan möjliggöra diagnos av restless legs syndrome.

Eftersom symtomen på SJSR ibland kan förväxlas med andra neurologiska sjukdomar (akatisi, neuropatier, parestesi, kramper…) eller vaskulära (djup venös insufficiens eller ”tunga ben”, till exempel), kan kompletterande undersökningar, blodprov eller konsultation med en neurolog vara nödvändiga i vissa fall när differentialdiagnosen är komplicerad.

Hur behandlas restless legs syndrome?

Tyvärr är det inte alltid möjligt att behandla orsakerna till SJSR, liksom att förebygga denna neurologiska störning. Dock kan symptomatiska läkemedels- och/eller icke-läkemedelsbehandlingar lindra eller eliminera vissa förvärrande faktorer, liksom vissa rastlösheter kopplade till sjukdomar eller brister (järn eller dopamin bland annat).

Så, beroende på syndromets intensitet bedömd av läkaren (lätt, måttlig, svår eller mycket svår), baserat på symtomens natur och graden av social och moralisk påverkan, här är några möjliga symptomatiska behandlingar som kan lindra SJSR. Först och främst kan icke-farmakologiska behandlingar övervägas för de mildaste formerna:

• anamma en hälsosam och anpassad livsstil: fast läggtid, lätt fysisk aktivitet eller stretchning före sänggåendet, undvik intag av te/kaffe/choklad och alkohol på kvällen
• massage av benen eller applicering av varma kompresser, ta ett varmt bad (med ett härligt skum som doftar gott, det är ännu bättre!)
• fokusera på en lekfull eller avslappnande aktivitet: läsning, handarbete, men också användning av Dodow eller Hoomband
• utföra regelbunden fysisk aktivitet (promenad i slutet av dagen)

Å andra sidan kan läkemedelsbehandlingar, med sina risker för oönskade biverkningar, användas för att begränsa omfattningen av sensorimotoriska symtom eller sömnproblem relaterade till SJSR, eller för att lindra (eller till och med bota) en sjukdom som kan vara orsaken till rastlöshet i benen:

• intag av järntillskott eller folsyra, intag av magnesium
• användning av dopaminagonister för att kompensera dopaminbrist: pramipexol, ropinirol eller rotigotinpå plåster
• användning av opiater, antikonvulsiva medel eller icke-barbiturathypnotika

Det är viktigt att veta att användning av dopaminagonister kan medföra biverkningar såsom illamående, kräkningar, blodtrycksfall, dåsighet under dagen, hallucinationer och, mer sällan, beteendestörningar (till exempel tvångsmässiga köp, men dessa kan också uppstå av andra skäl, som du säkert förstår!).

Behandlingen av symptomen vid restless legs syndrome har blivit relativt effektiv utan att behöva använda läkemedel, och det är tur. Faktum är att många läkare rapporterar positiva resultat genom att fokusera på livsstilsförändringar, särskilt regelbunden måttlig daglig fysisk aktivitet (promenader rekommenderas!)

Vilket härligt sätt att trotsa denna neurologiska störning genom att unna sig några små danssteg i slutet av dagen, för att reta den och därigenom få lite vila för benen under natten som följer! Visst håller du med? Så behandlar man restless legs syndrome… genom att låta benen arbeta lite!

Källor :

[1] Syndrome des jambes sans repos, site « Ameli », 2020 [2] et [5] Epidemiology of restless legs syndrome in French adults: a nationwide survey: the INSTANT Study, F Tison, A Crochard et al, « Neurology », juli 2005 [3] Le syndrome des jambes sans repos, site « Fondation Sommeil », 2020 [4] Epidemiologi av Restless Legs Syndrome: En sammanställning av litteraturen, Maurice M. Ohayon, Ruth O'Hara et al, « Sleep Medicine Reviews », augusti 2012 [6] Restless legs syndrome: prevalens och påverkan hos barn och ungdomar, Peds REST-studien, Daniel Picchietti , Richard P Allen et al, « Pediatrics », augusti 2007 [7] Restless Leg Syndrome, Abeera Mansur, Pablo R. Castillo et al, « Stat Pearls », april 2020 [8] Fetma och restless legs syndrome hos män och kvinnor, Xiang Gao, Michael A Schwarzschild et al, « Neurology », april 2009