Hindrar fullmånen oss verkligen från att sova?
De folkliga föreställningarna om månen, relaterade till dess påstådda påverkan på sömnen, är många. Nästan lika många som stjärnorna på våra natthimlar. Genom tiderna har fullmånens effekter på sömnen gett upphov till berättelser, myter och även några urbana legender som inte nödvändigtvis främjar goda drömmar. Har vi alla en varulv som sover inom oss och vaknar under en fullmånenatt? Vad är den verkliga påverkan av månen på kvaliteten på vår sömn? Frågorna är många, särskilt kring den andra frågan (seriösa studier om varulvar är tyvärr mycket färre!). Under lång tid har den vetenskapliga gemenskapen haft svårt att konkret fastställa ett samband mellan fullmånen och sömnen, men under de senaste åren har betydande upptäckter gjorts.
Det finns alltså nya fakta att bita i för våra varulvständer, och det handlar inte nödvändigtvis om månskivor!
Vi frågade månen varför vi inte sov
Långt innan den inspirerade en berömd låt för gruppen Indochine, har mångudinnan fått mycket uppmärksamhet och gett upphov till folkliga föreställningar som fortfarande ekar starkt i vårt samhälle. En tro är per definition onödig att rättfärdiga eller verifiera, och påverkan av måncykeln på vår sömn har inte bevisats mer än existensen av stora håriga varelser. Utöver ett tydligt samband mellan sömn och månen, skulle månen också påverka kriminellt beteende hos vissa individer och påtagligt främja det. Verkligen... Mellan varulvar och kriminella nattskräckar har fullmånen verkligen dåligt rykte!
Forskare, som är mer jordnära och i brist på att kunna nå månen, har sökt efter en korrelation mellan sömnkvalitet och fullmånens fas.
Förutom dess kopplingar till våra varulvsvänner och ökningen av brottslighet, kan man verkligen fastställa ett samband mellan fullmånen och sömnen? Många studier har gjorts i denna riktning, men utan att lyckas. Faktum är att en studie från 2008 påstår att "det finns inga starka bevis för att människans biologi styrs av måncykeln"[1]. Denna studie, liksom andra före den, tenderar att fastställa ett samband mellan dagsljus och vår cirkadiska rytm. Vår biologiska klocka styrs delvis av ljus: vakna- och sovtider bestäms i stor utsträckning av ett endogent tidsprogram som använder solljus som en signal. Således är inte solen på våra nätter månen? Det är i huvudsak vad forskningen kom fram till, fram till nyligen, innan en forskare publicerade en studie som återplacerade månen på dess rätta plats: i hjärtat av våra nätter.
Mål: månen!
Det var i Basel 2013 som Christian Cajochen genomförde ett experiment om detta ämne. Inte helt, eftersom hans ursprungliga studie analyserade ålderns effekter på sömnen. Det var först senare, under en kväll på en bar med kollegor från Universitetet i Basel, som professor Cajochen fick idén att använda resultaten från sin studie för att undersöka måncyklers påverkan på sömnen. Resultaten av dessa korsanalyser publicerades 2013 i den välrenommerade Current Biology[2]. Domen? Mål månen uppnått: ja, fullmånen påverkar verkligen kvaliteten på vår sömn! Men inte, som man kan tro, på grund av dess strålning (som solen), utan snarare tack vare rytmen i dess cykler. Deltagarna i studien var nämligen instängda under hela experimentet, utan kontakt eller referens till någon extern ljuskälla. Elektroencefalogrammet som användes visade att under fullmånefasen minskade REM-sömnen med 30% och sömntiden reducerades med 20 minuter. Dessutom mättes melatoninnivån till 4 pg/ml (pikogram per milliliter) i blodet vid fullmåne, medan den var dubbelt så hög under nästa månfas (nymåne). Vår biologiska klocka verkar alltså vara synkroniserad med månens cykler, trots att vi inte ser den direkt och dess ljus inte når oss.
Och att denna studie inte var förutbestämd – vi kan alltså tacka forskarna för att de går ut och tar en drink efter jobbet!
En liten drink för människan, ett stort steg för mänsklighetens sömn
Det är med denna månliga devis vi kan minnas professor Cajochen studie. Vi vet nu vetenskapligt att månrytm kan modulera sömnstrukturen hos en individ när den mäts under strikt kontrollerade cirkadiska studieprotokoll utan några tidsreferenser. Denna studie har sedan inspirerat andra, särskilt 2014[3] och har i stort sett erkänts som relevant av den vetenskapliga gemenskapen. Bortom myter och folkliga föreställningar har månen en direkt påverkan på tidvattnet samt på den biologiska rytmen hos vissa arter, inklusive människan[4].
Även om det nu är fastställt att fullmånen påverkar kvaliteten på vår sömn, kan vi ändå tona ner dess inflytande på andra mer mystiska fenomen som ökningen av brottslighet eller... vår förvandling till varulv! Vi kan nämligen titta fullmånen rakt i ögonen, med vetenskaplig kunskap om att dess strålar inte påverkar oss: vi kommer inte att förvandlas till varulv. Men behövdes verkligen en vetenskaplig studie för att lugna er i denna fråga? Hur som helst har Rödluvan fortfarande många stjärnklara nätter framför sig!
Källor:
[1] Human responses to the geophysical daily, annual and lunar cycles, Foster RG, Roenneberg T, “Current Biology”, september 2008 [2] Evidence that the Lunar Cycle Influences Human Sleep, Cajochen Christian, Altanay-Ekici S et al, “Current Biology”, augusti 2013 [3] Association between lunar phase and sleep characteristics, Turanyi CZ, Ronai KZ et al, Sleep medicine, november 2014 [4] Human responses to the geophysical daily, annual and lunar cycles, Foster RG1, Roenneberg T, Current Biology, september 2008